Att stå emot

Företagarna släppte hösten 2009 en undersökning som visade att 8 procent av 4 600 tillfrågade företag hade utsatts för eller kommit i kontakt med organiserad kriminell verksamhet. Nästan 60 procent av de företag som utsatts för eller kommit i kontakt med organiserad kriminell verksamhet hade råkat ut för bluffakturor. Det är också ett stadigt växande bekymmer för småföretagen. 2009 polisanmäldes 13 667 fakturabedrägerier i landet. Det innebar en ökning med drygt 30 procent jämfört med 2008, då 9 976 anmälningar gjordes. Sedan 2007 har spridningen av bluffakturor mer än fyrdubblats, visar siffror från Brottsförebyggande rådet. Beräkningar baserade på polisutredningar visar att annonsbedragarna och andra oseriösa företag omsätter mellan 500-800 miljoner kronor om året.

Rådet till den företagare som får en bluffaktura är: Betala inte. Bestrid! Bluffmakaren kan då hota med kronofogden. Och rädslan för eventuell registrering gör att alltför många småföretagare betalar. När ansökan till KFM registrerats kan kreditupplysningsföretagen direkt publicera de uppgifterna. Utan att företagaren kunnat bemöta dem. Här krävs det förändringar. Kronofogden ska inte vara ett redskap i detta falskspel. Bluffmakaren måste avväpnas. Ge därför företagare möjlighet att bestrida utan risk för registrering. Uppgifter om privatpersoners skulder behöver fastställas innan de kan möta offentlighetens ljus. Detsamma bör gälla för företagare. Vem (utöver bluffmakaren) tjänar på att register fylls av påhittade skulder?